Att fotografera och rapportera från Långshyttan...

...var inte lätt. Till att börja med kan jag berätta att ljuset var nog det sämsta jag sett sen Gislerinken 2001-2002. Isen såg ut att ha spolats med vatten som runnit genom gamla kaffefilter vilket inte hjälpte till direkt. Plexiglaset så värre ut än i någon hall jag varit i tidigare, men man får försöka så gott det går. Fråga mig eller Robin Söderlund som försökte liverapportera på everysport för Leksands IF.


Jag vet inte hur Daniel Erikssons bilder blev, men frågan är om han numera håller på Leksands IF??? Han kommer från Nyköping och hade sist jag såg honom iklädd någon supporterpryl en Nyköpingsmössa. Han kanske insett till sist att han egentligen alltid varit Leksing...


Jag och Robin hamnade till vänster om Leksands bås bakom plexiglaset mellan blå linjen och förlängda mållinjen. Jag försökte fota så gott det gick genom plexiglaset under uppvärmningen. Robin hann knappt komma igång med rapporteringen förrän han flyttades från nere vid sargen till "pressläktaren" där han hamnade mellan pensionärer som undrade vad som hände med deras "viploge".

Efter några minuter visade det sig att det inte skulle fungera för Robin att rapportera live där uppifrån så han kom ner tillbaks till bakom plexit.

Där fick han ett bord, en stol och lite ström till sin dator. För det mesta stod jag alldeles till höger om honom som det ser ut i bilden ovan.


Ett par meter bakom honom och mig kom spelarna ut från omklädningsrummet.


Att fotografera genom plexiglaset var inte så lätt då det hade fläckar och var repigt. När Widing gav sig på Nielsen fick jag en så här fin bild t.ex.

I bilden ovan försöker Robin se vad som händer på samma sida av planen fast i andra änden genom att trycka ansiktet mot plexiglaset. Det stod lite folk i vägen nämligen som inte gjorde det så lätt att se vad som hände ibland.


Efter matchen intervjuades Elias Granath och då slapp vi plexiglaset i alla fall ;=)